Skuggsamhället mitt ibland oss - DN Fokus
Kapitel

Kapitel 2. Fakta

Fakta. Papperslösa, asylsökande och EU-medborgare

  • Papperslösa. Människor som är medborgare i ett annat land och som inte har tillstånd att vara i Sverige brukar kallas papperslösa eller irreguljära migranter. Vissa har fått avslag på sin asylansökan men väljer att stanna kvar, andra har tidigare haft ett giltigt uppehållstillstånd som gått ut eller har smugglats in i Sverige. Papperslösa barn under 18 år har rätt till sjukvård och tandvård i Sverige. Vuxna har samma rättigheter, om vården inte kan vänta. Det gäller också mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning.
  • Asylsökande. Den som ansökt om asyl i Sverige har, precis som papperslösa, rätt till sjukvård och tandvård. Migrationsverket kan erbjuda tillfälligt boende. Den som inte har pengar har rätt till en dagersättning på 24 kronor för en ensamstående person som bor på ett till fälligt boende, till 71 kronor per dag för en ensamstående person som ordnat sitt boende själv. Barn har rätt till mellan 12 och 50 kronor per dag. Den som fått ett arbete kan också ansöka om bostadsersättning.
  • EU-medborgare. Den fria rörligheten innebär att EU-medborgare har rätt att resa till och vistas i ett annat medlemsland i tre månader. Man har rätt att stanna längre tid än tre månader i ett annat EU-land om man har ett arbete eller driver företag, studerar är självförsörjande eller lever som pensionär. Värdlandet kan dock kräva att personen registrerar sig hos landets myndigheter.
  • Tredjelandsmedborgare. Tredjelandsmedborgare, det vill säga personer som är medborgare i ett land utanför EU, har inte automatiskt rätt att bosätta sig och arbeta i något av EU:s medlemsländer. Men om tredjelandsmedborgaren bott i ett EU-land under fem år kan personen få status som så kallad “varaktigt bosatt”. En varaktigt bosatt person har större möjligheter att flytta till andra EU-länder än en tredjelandsmedborgare utan denna status.
    Källa: Röda korset, Migrationsverket, EU-upplysningen.se

Fakta. Så fungerar arbetstillstånd

graf_3
  • Personer från länder utanför Europa måste ansöka om arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige.
  • Huvudregeln är att tillståndet måste vara beviljat av Migrationsverket innan personen kommer hit. Även facket ska ges möjlighet att uttala sig om ansökan.
  • Enligt Migrationsverket måste arbetsgivaren ha annonserat ut tjänsten inom både Sverige och EU i minst tio dagar. Vidare ska arbetsgivaren också intyga att den betalar avtalsenligt lön och teckna försäkringar för den anställde.
  • Under 2014 avgjordes 51 401 ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd grundat på arbete i Sverige. Av dem fick 41 093 bifall, 8 101 avslag och 2 207 avvisades eller skrevs av.

Inkomna ansökningar om arbetstillstånd för länder som förekommer i reportaget (2014)

Land Bifallna Totalt
NepalNepal 18 37
GhanaGhana 20 96
SenegalSenegal 7 8
BoliviaBolivia 16 28

Källa: Migrationsverket

Fakta. Arbetsrätten i Sverige

  • Utmärkande för den svenska arbetsmarknaden är att förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare till stor del styrs av kollektivavtal. Den som är medlem i ett fackförbund är alltså bunden till organisationens kollektivavtal. Men även om arbetstagaren inte är medlem i en facklig organisation har arbetsgivare rätt att använda villkoren i kollektivavtalet som förhandlats fram.
  • Arbetsrätten regleras även i lagar, där vissa är tvingande och andra kan avtalas bort, samt enskilda anställningsavtal.
  • Det finns ingen lag om minimilön i Sverige. Den förhandlas i stället fram mellan arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer och regleras i kollektivavtal. Det är också dessa organisationer som ska se till att kollektivavtalets villkor följs.
  • Utländska arbetstagare som skickats till Sverige för att arbeta omfattas av många svenska lagar och regler på arbetsmarknaden. Både arbetsgivaren i hemlandet och i Sverige kan straffas om arbetsförhållandena på arbetsplatsen inte följer svenska lagar om arbetsmiljö eller om det inträffar en olycka.
    Källa: Regeringen.se och Arbetsmiljöverket

Berättelsen i korthet