Timothy Hatton: ”Välj redan i lägren vilka som ska få asyl”
Kapitel

Fokus. Efter flykten


Timothy Hatton: ”Välj redan i lägren vilka som ska få asyl”

Europa bör välja ut de mest behövande från flyktinglägren.

Snålare välfärdspolitik avskräcker inte flyktingar.

Invandring är till fördel för ekonomin – men effekterna är små.

Timothy Hatton, ekonomiprofessor vid Essex universitet i Storbritannien, berättar i DN:s serie ”Efter flykten” om sin forskning kring de ekonomiska effekterna av invandring.

Dela med dina vänner

Colchester. Blir du lönsam lille vän? Uttrycket härstammar från en målning, där elever med grå ansikten tittar håglöst på sin lärare, och var ett bidrag i debatten om landsbygdens utarmning i Sverige. Nu ställer sig många samma fråga om de flyktinginvandrare som sitter i SFI-klasser och tragglar med svenskan.


Efter flykten. Läs första och andra delen i serien


George Borjas och Jennifer Hunt. Foto: Eva Tedesjö

Vem vinner på invandringen och vem förlorar? DN söker svaret på en av vår tids viktigaste frågor hos tre av världens främsta forskare i migration och ekonomi.
George Borjas, nationalekonom vid Harvarduniversitet i USA, säger:
Ekonomin växer.
Samhället dras isär
Läs intervjun här.
Jennifer Hunt, professor vid Rutgers universitet i USA, säger:
Företag är de största vinnarna på invandring.
Hela ekonomin gynnas.
Det kan vara en fördel om migranterna har låg utbildning.
Läs intervjun här.

Men den är fel ställd, anser Timothy Hatton, professor i nationalekonomi vid Essex universitet, ett grått 60-talskomplex ungefär en timmes tågfärd nordost om London.

– Vi i Europa ska hjälpa de flyktingar som mest behöver vår hjälp, inte med syftet att göra vinst. Det handlar om att värna om de mänskliga åtaganden som finns i internationella deklarationer och om att hjälpa folk i nöd.


Timothy Hatton har i många år inriktat sin forskning på migration och dess konsekvenser, både historiskt och i nutid. Bosatt halva tiden i Australien, där han också forskar, kallar han sig lite skämtsamt för migrant.


Fakta. Essex universitet


Foto: Alamy

Essex universitet ligger strax utanför Colchester, som anses vara Englands äldsta stad.
Universitetet grundades 1963 och rankas som det nionde bästa i Storbritannien.
Dess institutioner för nationalekonomi, statsvetenskap och sociologi anses vara bland de bästa i Europa.
Lite fler än 14.000 studenter är inskrivna vid universitetet.
Här har bland annat Christopher Pissarides, som fick Nobelpriset i ekonomi 2010, tagit sin examen.
Bland andra kända studenter märks den tidigare fredspristagaren Oscar Arias, före detta president i Costa Rica. Också den kände regissören Mike Leigh har studerat vid Essex universitet.

På den vita tavlan inne på hans långsmala kontorsrum är något som ser ut som komplicerade formler nedtecknade.

Har det något med din forskning att göra?

– Nej, det här är en konversation som jag hade med en kollega, förklarar han som om det vore den naturligaste saken i världen.

Samtalet kring ekvationerna handlade om ett av de områden som Hatton har forskat om, opinionen gentemot flyktingar i Europa. Hans forskning visar att det som bekymrar folk allra mest är att de nyanlända ska försvaga välfärdssystemet.

Har folk rätt i sin oro för ett raserat välfärdssystem?

Lyssna på Timothy Hatton (17 sek)

– Nej, den är ganska obefogad skulle jag vilja säga.

– Många studier visar att invandrare ger ett litet nettotillskott till statens finanser. De betalar mer skatt än vad de får i bidrag.

– Det finns också studier som ger en negativ effekt. Men i ingen av studierna är effekterna särskilt stora åt något håll. Jag tror de flesta ekonomer är ense om att de negativa följderna inte på långt när är så stora som folk tror. På arbetsmarknaden kan de som konkurrerar med invandrare om lågbetalda arbeten påverkas negativt. Men effekterna är inte särskilt stora.

Vilken betydelse har det att många av de som kommer har flytt från krig?

– En ekonomisk migrant åker frivilligt och förväntar sig att dra fördelar av det genom att utnyttja sina kunskaper och få ett jobb. Flyktingar knuffas ut ur sina länder och kommer med ett bagage av svåra upplevelser. De har svårare att få jobb. Det kan göra att flyktingar kostar mer på kort sikt.




Jag tror de flesta ekonomer är ense om att de negativa följderna inte på långt när är så stora som folk tror.

De senaste åren har desperata människor kommit över EU:s underbevakade gräns av flera anledningar: krig, brott mot mänskliga rättigheter – men också av ekonomiska skäl. Flera tusen har omkommit.


Fakta. Timothy Hatton


Foto: Eva Tedesjö

Timothy Hatton är professor i nationalekonomi vid University of Essex sedan 1995.
Han var ordförande för European society for population economics 2010 och är medlem av Academy of social sciences i Australien och Storbritannien.
Hatton är född 1959 och i grunden ekonomisk historiker.
Hans forskning fokuserar på orsaker och effekter av internationell migration, både historiskt och i nutid.
Har varit gästforskare bland annat vid Australian national university, Harvard och University of California.

Så kan det inte fortsätta år efter år, menar Timothy Hatton. Det stora inflödet av migranter har gett människor en känsla av att politikerna har förlorat kontrollen över situationen och det göder den invandrarfientliga opinionen. I slutändan kan det få överväldigande konsekvenser för vårt samhälle, menar han.

Hur ser opinionen ut enligt din forskning?

Lyssna på Timothy Hatton (11 sek)

– Till skillnad från vad många tror har de flesta i Europa en positiv inställning till flyktingar som flyr från förföljelse, krig och brott mot mänskliga rättigheter.

– Majoriteten tycker att genuina flyktingar ska få en säker tillvaro, antingen i det egna landet eller i ett annat land. Däremot är många kraftigt emot illegal invandring och gillar inte det de ser hända på Medelhavet.

Hur märks invandringsvågen i opinionen och politiken?


Fakta. Mer om Timothy Hattons forskning


Foto: Eva Tedesjö

Har i ett antal vetenskapliga artiklar undersökt vad som ligger bakom att folk flyr, vilken attityd människor har till flyktingar och vad som påverkar flyktingflödet.
Han använder sig bland annat av data från European social survey, ett akademiskt opinionsinstitut. Information om hur opinionen har ändrats samkör han med hur antalet asylansökningar har förändrats, vilka länder flyktingarna kommer ifrån och vilket land de söker asyl i.
Resultaten har publicerats i en rad vetenskapliga publikationer. Bland annat American economic review, Economic policy och Cesifo economic studies.

– Min forskning visar att det finns en stark korrelation mellan de som tycker att regeringen förlorat kontrollen och de som är mot invandring. Men framför allt visar mina studier att allt fler ser invandring som en av de viktigaste frågorna. Det ökade stödet för högerpopulistiska partier har också påverkat den politik som mittenfåran av partier bedriver. Det syns på flera håll. I Frankrike sitter inte Nationella Fronten vid makten men har ändå haft en enorm inverkan på de andra partierna, i Storbritannien sätter Ukip press på de traditionella partierna och liknande tendenser syns i övriga Europa. Partier som tidigare främst levde på antipatier mot EU rider nu på rädsla för invandring.

Vilka åtgärder påverkar flyktinginvandringen mest?

– Jag har i min forskning studerat skärpta gränskontroller, asylprocessen samt vilka välfärdsförmåner de asylsökande kan utnyttja.

Slutsatsen är att gränskontroller är ett av de mest effektiva sätten att minska antalet som kommer. Ju tuffare kontroller, desto färre flyktingar. Även en hård asylprocess, hur snabbt det går att få asyl och hur stränga reglerna för permanent uppehållstillstånd är, har effekt. Däremot spelar välfärdspolitiken, som om flyktingarna får generösa bidrag eller sätts i undermåliga bostäder, mindre roll.

Varför avskräcker inte en snålare välfärdspolitik?

Lyssna på Timothy Hatton (28 sek)

– Vi vet att människor riskerar sina liv för att komma hit. Det faktum att de har genomlidit sådana svårigheter gör att ytterligare svårigheter sedan inte spelar så stor roll. Det har drivit på asylansökningar från 1990-talet fram tills i dag.

– För dem spelar det inte särskilt stor roll om de inte behandlas så väl när de väl är här. Det avgörande för dem är att få permanent asyl.

Vi visar Timothy Hatton några bilder på flyktingar som DN:s fotografer tagit på olika platser i Europa när de försöker ta sig vidare mot länder där de hoppas få en fristad. Det är barn och kvinnor på överbelastade båtar, en man som bär ett barn längs järnvägsspår och överfulla tågstationer med flyktingar.

Timothy Hatton blir märkbart berörd. Det är hjärtskärande scener, säger han. Men egentligen är inte bilderna särskilt representativa, menar han.

– I pressen ser vi ofta bilder på mammor och barn. Men över 70 procent av de som kommer är unga män.

Förutom att de flyr kriget i Syrien konstaterar han att många andra också passat på att ta chansen.

– Vi ser en kraftig ökning av flyktingar från länder som Eritrea, Ryssland, Serbien och Afghanistan. Där är det inte lika tydligt att förhållandena har ändrats radikalt.



Jag besöker inte flyktingläger. Jag vill hålla mig avskärmad från allt det. Jag vill titta på statistiken och försöka analysera dess konsekvenser.


Fakta. Flyktinginvandring till Sverige


Foto: Daniel Nilsson

Antalet asylsökande i Sverige steg kraftigt förra året och uppgick till 160.000. I september nåddes en topp med 40.000 asylsökande.
Sedan Sverige har skärpt sina gränser och skärpt sin asylpolitik har strömmen avtagit. Dessutom har EU:s gränskontroller blivit tuffare.
Januari-mars i år kom 9.174 asylsökande. Motsvarande period förra året var det 13.053.
De största grupperna kommer från Syrien och Afghanistan.

Trots sitt stora engagemang i flyktingfrågan undviker han medvetet att komma nära flyktingläger eller ideella organisationer som jobbar med invandring. Han har aldrig besökt ett flyktingläger. Hans slutsatser grundar sig endast på djupdykningar i den statistik och information som finns.

Varför besöker du själv som forskare inte flyktingläger?

– Jag träffar så många som har en stark åsikt om flyktingar och som tolkar in alla fakta som finns så att de stämmer överens med den egna åsikten. En del säger att jag borde åka till flyktingläger för att se hur det verkligen är. Men hela poängen för mig är att studera de fakta som finns och vara emotionellt avstängd.

Lyssna på Timothy Hatton (26 sek)

– Målet är att vara så objektiv som möjligt, jobba med den statistik som finns och sedan fråga sig vilka implikationer det bör ha på politiken. Jag besöker inte flyktingläger eller UNHCR. Jag vill hålla mig avskärmad från allt det.

– Jag vill titta på statistiken och försöka analysera dess konsekvenser.


Fakta. EU:s flyktingöverenskommelse


Flyktinglägret i Idomeni. Foto: Anders Hansson

I mars undertecknade EU och Turkiet ett avtal för att hejda flyktingströmmen till Grekland. Sedan dess har Turkiet med hjälp av Nato skärpt gränskontrollerna.
Alla migranter som anländer till Grekland ska först genomgå en snabb asylprövning. Alla som inte kan visa att Turkiet inte är ett säkert land för dem ska sändas tillbaka. Det gäller även syriska flyktingar.
För varje syrisk flykting som skickas tillbaka till Turkiet ska EU ta tillbaka en syrisk flykting från turkiska läger. Flyktingar som inte försökt ta sig till EU prioriteras.
Flyktingarna ska därefter omfördelas i EU. Men hur omfördelningen mellan länderna i Europa ska ske är oklart.
EU ska ge tre miljarder euro till turkiska flyktingläger i ett första steg. Sedan ska ytterligare tre miljarder euro betalas ut.
Flyktingar som redan befinner sig i Grekland ska omfördelas i EU. Även hur det ska gå till är oklart. Den överenskommelse som har träffats om detta har inte hållits.

Hur har attityden till flyktinginvandring förändrats på senare tid?

– Stödet blir allt mindre för en politik som tillåter stora mängder människor att anlända till EU på illegal väg. Det sänker förtroendet för EU:s flyktingpolitik och matar stödet för invandrarkritiska partier ute på högerkanten. Det är dessutom fel att unga, starka och modiga blir överrepresenterade bland dem som kommer. Det är inte denna grupp som bör prioriteras – och det är inte dem som vi har stöd från allmänheten att hjälpa.

– Vi borde hjälpa kvinnor och barn. Men det är inte de som kommer hit, de tar sig inte från lägren.

Hur kan EU lösa den kris som uppstått?

– Det finns inga mirakellösningar. Krig och brott mot mänskliga rättigheter är inte i närheten av att upphöra. Men det som nu pågår kan inte fortsätta och framför allt måste EU återfå kontrollen över invandringen. Vem som helst kan ha en åsikt om hur det ska gå till, men jag har arbetat i många år med att analysera vad som bestämmer asylansökningar. Jag har granskat den statistik som finns och utifrån den analyserat vilken politik som vore mest lämplig.

I mitten av mars tog EU steg som till viss del överensstämmer med det Timothy Hatton föreslår. Gränskontrollerna har skärpts, vilka som ska få komma till Europa ska bestämmas i lägren och därefter ska de fördelas i EU:s olika länder. Men flera länder i EU är ovilliga att ta emot flyktingar och hur kvoteringen ska gå till är i dagsläget högst oklart. En grupp länder som kallar sig ”de villiga” har sagt att de ska utgöra goda exempel och öppna för flyktingar från lägren. Men exempelvis Sverige sade vid det senaste mötet att man i dagsläget inte är redo att öppna dörren för fler.

Räcker de beslut som EU nyligen tog för att dämpa migrantvågen?

– Nej, det är bara en början på vad jag ser som en gradvis avtrappning av ”spontana” asylansökningar. Det som ännu saknas är ett större inslag av fördelning av bördorna mellan EU-länderna. Där ser jag i dagsläget inga stora framsteg. Krisen har å ena sidan tvingat EU att ta ett steg i rätt riktning. Men å andra sidan hindrar omfattningen många länder från att gå med på att ta emot flyktingar.



Det som ännu saknas är ett större inslag av fördelning av bördorna mellan EU-länderna.

Hatton medger att det kvotsystem som EU tidigare beslutat om än så länge är ett gigantiskt misslyckande. Beslutet handlade om att fördela de flyktingar som redan anlänt till Grekland eller Italien ut till de andra länderna genom en fördelningsnyckel, baserad bland annat på ländernas ekonomi. Men hittills har bara runt 1.000 av de 160.000 personer som skulle omplaceras kunnat flyttas.

Ändå har han inte gett upp hoppet om att EU:s länder ska kunna enas om ett fördelningssystem.

Vad händer om EU misslyckas?

– Risken är att motståndet mot invandrare bara växer sig ännu starkare. Nu känner människor att folk bara fortsätter komma. Det föder det motsättningar. Vi riskerar ett stort bakslag som inte bara slår mot asylsökande utan som kan få konsekvenser på asylsystemet i sin helhet.

Vad talar för att EU-länderna plötsligt skulle lyckas?

– De östeuropeiska länderna blir svåra att övertyga. Men överenskommelsen om kvoter i september var en stor framgång, även om beslutet togs med majoritetsröst och vissa länder var emot. Trots allt, det gick igenom. Det fick mig att tänka, vi kan faktiskt göra det här. Det finns en nyckel, nu måste vi bara se till att införa den på plats i flyktinglägren.

Hur borde EU:s flyktingpolitik se ut?

– EU måste träffa en ny överenskommelse om en gemensam asylpolitik som inte bara rör själva asylprocessen, utan också reglerar vilka som släpps in och vart de får åka.

Som det är i dag får runt hälften av de som kommer till Europa inte asyl. Därmed riskerar många sina liv bara för att få kalla handen och tvingas vända tillbaka eller gå under jorden. Det är inte hållbart. Beslutet som togs i mars är ett steg på vägen.


null

Enligt Hatton bör det redan i flyktinglägren avgöras vilka som ska få asyl i Europa.

Vad bör ingå i ett nytt EU-avtal?

– EU behöver ta tre steg. Det första är att skärpa gränskontrollerna. Till havs, på land och vid flygplatser bör bevakningen av vilka som tar sig in i landet öka. Vi har sett att det fungerar i Australien där regeringen har fått ned antalet flyktingar markant med aktionen som kallas ”stop the boats”.

Steg två handlar om att förbättra förhållandena i flyktinglägren.

– Förhållandena där är hemska, stora städer av tält. Hälsovården är eftersatt, kvinnor och barn utsätts för hotfulla situationer och UNHCR håller på att få slut på pengar. Vi borde bidra till att förbättra situationen där.

Det är också redan i flyktinglägren som det bör avgöras vilka som ska få asyl i Europa, enligt Hatton. Genom samarbete med FN ska de som allra mest behöver hjälp väljas ut för att sedan genom ett kvotsystem, det tredje steget, fördelas i de olika EU-länderna.

– Europa bör välja ut de mest behövande redan i lägren. Då skulle vi hjälpa dem som mest behöver vår hjälp och inte bara de som har resurserna, energin, styrkan eller ambitionen att göra den farliga resan till Europa.



Arbetar man tillsammans kommer kapaciteten att ta emot flyktingar öka.

Han har trots allt en ljus syn på möjligheterna att Europas ledare plötsligt skulle enas. Ett system liknande det han pratar om kan vara på plats redan inom ett par år, tror han.

– Det är alltid svårt i början att sätta i gång något i EU. Men kommer man i gång med det här tror jag man kan bygga det steg för steg. Det är möjligt på längre sikt.

Vad skulle ditt förslag innebära för EU:s kapacitet att ta emot flyktingar?

Hatton anser att Europa skulle kunna ta emot fler flyktingar.

– Det finns forskning som visar att länder som arbetar var för sig ger mindre plats för flyktingar. Arbetar man tillsammans kommer däremot kapaciteten att ta emot flyktingar öka.


Fakta. Så växer ekonomin


Ekonomisk tillväxt innebär att produktionen av varor och tjänster ökar. Detta brukar mätas med utvecklingen av landets bruttonationalprodukt, BNP, som visar värdet på den samlade produktionen under ett år.
När ekonomin växer skapas också, för det mesta, flera jobb. Men BNP-tillväxten kan också bero på ökad produktivitet, alltså att produktionen har blivit effektivare. Men oftast inträffar båda delarna samtidigt.

Vad är avgörande för att flyktingarna sedan integreras i samhället?

– Nyckeln till att de ska smälta in i samhället och bidra är att de får jobb. För att de ska vara anställningsbara är språkkunskaper avgörande. Det gäller såväl de med hög utbildning som för de analfabeter som kommer. Språket underlättar i alla situationer.

– I en del städer i Europa har integrationen misslyckats och det har uppstått verkliga ghetton. Men jag ser östra London som exempel på att en miljö med stor immigrantbefolkning också kan fungera ganska bra.

I Sverige diskuteras sänkta lägstalöner för att fler invandrare ska få jobb, hur ser du på det?

– Jag är något tveksam till dess effekter. Det klart att om någon har relativt låg produktivitet, inte kan språket och har låg utbildning, så kan de inte få särskilt hög lön. Det blir inte lönsamt för arbetsgivaren. Men om sänkt minimilön leder till högre sysselsättning är omtvistat. De studier som har gjorts visar att effekterna på sysselsättningen inte är särskilt stora. Jag tror att satsningar på att öka anställningsbarheten hos migranterna är bättre. Förutom språket handlar det om insatser som underlättar för flyktingar att få ett boende och utbildning.

– Det är inte billigt, men om det på lång sikt får in dem på arbetsmarknaden blir de självförsörjande och betalar skatt.

Gör det att flyktingar på längre sikt bidrar till högre ekonomisk tillväxt?

– Det är möjligt. Men jag tycker det är svårt att uppskatta de långsiktiga effekterna av migration. Det finns positiva saker som att en blandad befolkning får in nya idéer från andra delar av världen. Men flyktingar har också sociala problem som kan anstränga välfärdssystemet. De långsiktiga effekterna är svåra att kvantifiera.

En artikel av

Text Marianne Björklund, Johan Schück
Foto Eva Tedesjö, Daniel Nantell

Så gjordes artikelserien

DN har träffat tre av världens främsta forskare inom området ekonomi och invandring.
Svenska forskare har hjälpt oss med urvalet.
Några kriterier har varit att forskarna är flitigt citerade i vetenskapliga artiklar och tongivande i analysen av flyktinginvandringens ekonomiska konsekvenser.
Vi har också önskat att de ska ge olika perspektiv och företräda flera uppfattningar.
En annan grund för urvalet var att träffa både forskare i USA, som har lång erfarenhet av invandring, och Europa där flyktingfrågan har kommit att stå i centrum.
Vid alla intervjuer har DN haft fyra medarbetare på plats: reportrarna Marianne Björklund och Johan Schück, stillbildsfotografen Eva Tedesjö och tv-fotografen Daniel Nantell.
Intervjuerna med de tre forskarna har gjorts vid de universitet i USA (Harvard och Rutgers) och Storbritannien (Essex) där de är verksamma.

Om reportrarna och fotograferna

marianne_rundMarianne Björklund är samhällsekonomisk reporter på Dagens Nyheter sedan 1997. Hon har varit korrespondent i Bryssel och London.
schuck_rundJohan Schück är samhällsekonomisk krönikör i DN sedan 1990. Belönades 2006 med Söderbergska journalistpriset i ekonomi och invald 2015 som ledamot i Ingenjörsvetenskapsakademien.
eva_rundEva Tedesjö är fotograf på DN sedan 2000. Hon arbetar med personporträtt och reportage och har tidigare vunnit första pris i Årets Bilds porträttklass.
daniel_rundDaniel Nantell är bildproducent och fotograf på DN.TV. Han har arbetat på DN sedan 1999, bland annat som bildredaktör.

Dela med dina vänner

Berättelsen i korthet