Nationella insatsstyrkan inifrån - DN Fokus
Kapitel

Fokus. Nationella insatsstyrkan

Nationella insatsstyrkan inifrån

Nationella insatsstyrkan är Sveriges yttersta polisiära resurs. De kopplas in i lägen som är "för allvarliga, ovanliga och riskabla" för den vanliga polisen. DN:s Lotta Härdelin har i drygt ett års tid följt poliserna i Nationella insatsstyrkan när de övar för de värsta tänkbara attackerna på Sverige. Hon har skildrat deras vardag – från bordning av ett kryssningsfartyg till ömsint dans i träningslokalen.

Dela med dina vänner

Läs Björn af Kleens reportage om Nationella insatsstyrkan


1. OVÄNTAT BESÖK
Det skymmer över Stockholms ytterskärgård. Två svarta ribbåtar närmar sig kryssningsfartyget Silja Symphony från babordssidan. När båtarna når fram till ljuskäglorna från fartyget avtecknas en handfull mörkt klädda gestalter. En av männen höjer en hand och sträcker upp två fingrar i ett V-tecken. Två fingrar i luften, det betyder två minuter till att bordningen inleds. Några minuter senare är kryssningsfärjan intagen av Nationella insatsstyrkan.
Få passagerare vet att deras färja under några timmar är ett övningsobjekt för Nationella insatsstyrkan, att tungt beväpnade poliser klättrar ombord på fartyget i farten, mitt ute i skärgården.

Ribbåten lägger sig intill den stora passagerarfärjan, inom kort är fartyget bordat.

Osäkrad klättring till havs.

Tre man på väg upp. På håll ser det förhållandevis enkelt ut, men ju närmre skrovet du kommer, desto svårare ter sig uppdraget.


2. SKRÄCKFILM OCH PULVERKAFFE
De kala klipporna i ytterskärgården fungerar som lunchmatsal. Plastpåsar med försvarets fältranson blandas med hett vatten. Byteshandel pågår: kokt ägg mot pulverkaffe, snus mot chokladmuffins.
En del av lunchsamtalet kretsar kring skräckfilmer. Den ena fasansfulla situationen efter den andra avhandlas tills en av operatörerna utbrister:
– Jag fattar inte varför jag tittar. Jag är ju livrädd hela tiden!
Alla skrattar igenkännande.
Varför tittar Nationella insatsstyrkan på skräckfilm om det gör operatörerna rädda?
De svarar att filmens situationer liknar scenarier de ställs inför i tjänsten. Till synes omöjliga uppgifter som ändå måste lösas. Det går inte att backa. Man måste fortsätta. Hjärnan går på högvarv när de tittar på filmerna precis som den gör i svåra jobbsituationer. De känner igen sig.
I en intern handbok skriver insatsstyrkans chef Hampus Nygårds: “Operatören kommer fortsätta agera när allt upplevs förlorat, kommer vara förmögen att göra val när alla vägar verkar uttömda. Att ge upp är för operatören inget alternativ”.


3. DE SOM VILL IN – ANTAGNINGEN TILL INSATSSTYRKAN
Allt som hörs är tung andhämtning från sexton unga poliser i vita västar. Eller vita och vita… västarnas färg har förändrats sedan i morse när männen ställde upp sig på rad, blev tilldelade ett nummer och inledde uttagningen till 2017 års kull av poliser i Nationella insatsstyrkan. De sexton rekryterna kravlar tvärs över fotbollsplanen, mot straffområdet intill Polishögskolans matsal i Solna. De släpar på varsin tjugofemkilos sandsäck. När samtliga nått fram till mållinjen ställer de sig upp med sandsäcken i famnen. När den siste personen kravlar sig över linjen ljuder en barsk stämma:
– Ni höll inte ihop gruppen. Ställ upp igen. Gör om – gör rätt!
Sexton leriga västar lägger sig ner igen. Ingen suckar. Ingen himlar med ögonen. Som den naturligaste sak i världen börjar de krypa mot målet på andra sidan planen.

”Vi vill att de ska fundera på varför de är här. Vi observerar deras koordination, smidighet och rörlighet. Vilka klarar av att kräma ut det sista? Hur tar de till sig instruktioner?”, säger en av övningsledarna på insatsstyrkan.

En av rekryterna har problem med öronsmärtor efter upprepade djupdykningar och tvingas ge upp drömmen om en plats i insatsstyrkan.


4. NAMNLÖS MED NUMMERLAPP
Reducerade till namnlösa nummer väntar rekryterna på sin tur. De pratar inte med varandra, över huvud taget säger männen inget om de inte först blir tilltalade av testledarna.
Rekryteringens första fas består huvudsakligen av fystester och en utmaning av de sökandes motivation. Testerna är konstruerade för att testa både kropp och huvud.
En av testledarna förklarar:
– Vi tröttar ut dem och utsätter dem för krävande övningar som sätter huvudet på prov. Vi letar efter dem som aldrig ger upp, de som har en brinnande vilja att komma in även när kroppen skriker nej. Vi vill se hur de kan pressa sig själva.
– Under rekryteringsprocessen är du helt avpersonifierad. På min egen rekrytering kallade vi varandra för nummer. Man får ingen återkoppling. Det tär på en. Vi människor mår bra av att bli sedda, om du inte får någon bekräftelse måste den egna drivkraften vara väldigt stark.


5. TERROR MOT MJUKA MÅL
Det har gått en dryg vecka efter terrorattentatet på Drottninggatan den 7 april. Nu övas fritagning av gisslan i en övergiven skola.
Skräckscenarierna avlöser varandra: många gärningsmän, ensam gärningsman med bombväst, flera gärningsmän där en bär ett dolt bälte med en sprängladdning. På eftermiddagen tillkommer försvårande moment som apterade dörrar och scenarier där fönster är enda möjligheten att nå de gisslantagna. När övningen är avslutad och tystnaden har lagt sig är linoleumgolvet täckt av krossat glas och tomhylsor.
Gisslanscenarierna som insatsstyrkan övar på i skolan baseras på nutidens hotbild, en tid när terror ofta har karaktären av ett pågående dödligt våld riktat mot allmänheten. Detta har förändrats sedan 1991 då insatsstyrkan grundades för att kunna ingripa vid långdragna gisslanförhandlingar vid till exempel ambassader. Nutidens terror är mer oförutsägbar, och utförd av personer drivna av religiös extremism.

Övning i Mall of Scandinavias garage.

Övning i Mall of Scandinavia.


6. HUNDARNA SOM RÄDDAR LIV
Hundarna som arbetar för Nationella insatsstyrkan ska tåla hög fart, utmanande miljöer och öronbedövande ljud. Den enda hundrasen som används är malinois, en variant av rasen belgisk vallhund.
– Hundarna måste agera rätt i en stressad miljö. Vi testar många hundar varje år och de med dåliga nerver eller de utan tillräcklig arbetslust sorteras bort direkt, berättar hundföraren Kalle.
– Vi letar efter hundar med enorm arbetslust. De ska klara att hoppa genom trasiga fönsterrutor, flyga helikopter och arbeta till sjöss.
För åtta år sedan, i samband med ett rånaringripande i Umeå, blev Kita, en av insatsstyrkans mest erfarna hundar, ihjälskjuten av en gärningsman.
– Hundarna är oerhört viktiga för oss eftersom de skyddar våra egna styrkor, säger Kalle. I Umeå räddade Kita sannolikt livet på flera av oss.
Det råder nästan ständig brist på hundar som passar verksamhen. Just nu pågår ett intensivt letande för att föryngra insatsstyrkans fyrbenta operatörer.

Hundarna ska kunna anfalla på kommando, men också avvakta och spana.


7. ATT KÄNNA OBEHAG ÄR SUNT
En grupp nyanställda operatörer ska tränas i att “repellera med fastrope”. Det betyder att nyanställda poliser ska tränas i att flyga in med helikopter, fira ned sig till marken, genomföra sin uppgift och sedan ta sig tillbaka in i helikoptern och flyga hem.
Morgonen inleds med att männen övar på att hoppa ut ur helikoptern när den fortfarande står på marken. Efter lunchpaus hänger de på rep några meter upp i luften och när det börjar skymma kastar de sig ut ur helikoptern på mycket höga höjder.
Att fira ner sig från en helikopter är ett av de farligare momenten i vår träning, det är ingen som säkrar dig. Greppstyrka och teknik är helt avgörande. Om du har höjdfobi sorteras du bort under rekryteringen, men de flesta känner ett visst obehag på höga höjder, det är sunt. Då skärper du dig, berättar en av utbildningsledarna på insatsstyrkan.


8. JAG LÄGGER MITT LIV I DERAS HÄNDER – TILLITSÖVNING
Flöjten i ledmotivet till filmen Titanic skär genom det madrasserade rummet. Operatörerna har sekunderna innan haft fightövningar. Nu bildar de par och börjar tätt omslutna att vagga i takt till refrängen My heart will go on. Celine Dions sopran fyller ut träningshallen på Torpet, insatsstyrkans högkvarter i Solna.
Hampus Nygårds, chef på Nationella insatsstyrkan, utvecklar tankarna bakom övningen:
– Många personer har lätt att aktivera ett mentalt on-läge, där du är fokuserad och – beroende på situationen – kanske aggressiv. Många har också har lätt för att hamna i ett off-läge, där du bara tar det lugnt, är trygg och avslappnad.
– Den stora utmaningen, som vi övar mycket på, är hur man växlar mellan dessa lägen. Du ska kunna växla snabbt och göra det vid rätt tillfälle. För att slippa använda våld använder vi oss av dominans. Utmaningen är att switcha från att vara dominant i ena sekunden till att vara avslappnad och tillitsfull i nästa sekund. För att träna oss i detta varvar vi intensiva fightpass med något helt annat.
En av operatörerna som deltagit i övningarna berättar:
– Hela vår utbildning handlar om att våga blotta sig själv. I vår värld av elitistiska individer som alltid ska prestera på topp handlar det om att hitta ett klimat, en miljö där man vågar tänja gränser, vågar bjuda på misstag. Ställer man det på sin spets så handlar det kanske om att det är den här individen som ska rädda mig, eller som jag ska rädda livet på. Jag lägger mitt liv i deras händer och jag tar ansvar för deras liv. I det sammanhanget blir uppgiften att ge sig hän i en dans ganska okomplicerad.


Fakta. Så jobbade vi


DN:s journalister Lotta Härdelin och Björn af Kleen har följt Nationella insatsstyrkans vardag. De var med på övningar, interna möten och har intervjuat operatörer och andra nyckelpersoner.
Arbetet inleddes i januari 2016 och avslutades i och med sluttesterna för nya operatörer i maj 2017.
Överenskommelsen var att arbetet skulle ta en paus om Sverige eller närliggande länder utsattes för terrordåd, eller om terrorhotnivån höjdes. DN:s kontakter med Nationella insatsstyrkan avbröts under flera perioder.
DN:s team fick inte följa med vid tillslag mot kriminella, endast vid övningar.
Innan denna publicering har Nationella insatsstyrkan tagit del av material för att försäkra sig om att inget skulle äventyra rikets säkerhet eller röja operatörernas identiteter.

Text, film och foto Lotta Härdelin

Berättelsen i korthet