Klagade på usla arbetsförhållanden - fick sparken - DN Fokus
Kapitel

Fokus. De osynliga

Klagade på usla arbetsförhållanden - fick sparken

Suvdaa från Mongoliet arbetade 88 timmar i veckan för 28 kronor i timmen på en Stockholmsrestaurang. När hon klagade fick hon sparken. På onsdagen håller DN ett stort seminarium i Almedalen om reportageserien ”De osynliga”.

Dela med dina vänner

– Jag är en slav av min tid. En robot man kan göra vad man vill med.

Så sa mongoliska Suvdaa när vi intervjuade henne till DN:s reportageserie ”De osynliga”, om migrantarbetare som lever i ett skuggsamhälle där lagar och regler som skyddar oss andra inte gäller.

Bakom en låst dörr på en av Stockholms finaste gator lagade hon avancerad mat till näringslivstoppar och andra restauranggäster. Strax före publiceringen av DN:s serie ”De osynliga” fick hon sparken.
– Chefen krävde att jag skulle förfalska tiderna i tidsrapporteringen. Jag gjorde inte som han sa utan skrev mina riktiga arbetstider. Då skrev chefen om tiderna och förfalskade dem mot min vilja. Jag fick sparken för att vi var oeniga, säger Suvdaa.

Hon arbetade på restaurangen i ett drygt halvår. Chefen anställde gärna papperslösa och asylsökande mongoler.

– Mongoler vet inte mycket om svenska lagar och regler. Därför kan de utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. För att komma till Sverige har de lånat stora summor. För att betala skulden tvingas de ta vilket jobb som helst. Därför blir de lätta offer för oseriösa arbetsgivare. De tvingas acceptera alla villkor som arbetsgivarna ställer.

Många som DN intervjuat i serien ”De osynliga” vittnar om hur arbetsgivare behandlar sina anställda olika beroende på om de har uppehållstillstånd eller inte. Så var det även på restaurangen där Suvdaa arbetade.

– Folk som har uppehållstillstånd jobbar med kort arbetstid och bra lön. Men för asylsökande och papperslösa finns inga rättigheter. Jag befann mig en sorts slavliknande värld. Om man kritiserar åker man på ännu mer jobb som en slags bestraffning.

Vi har skrivit om mongoliska kvinnor som utnyttjas sexuellt av sina arbetsgivare. Vad vet du om det?

– För mig har det aldrig hänt, men jag har vänner, bekanta och arbetskamrater som drabbats. De är oftast papperslösa. En del kvinnor vägrar att gå med på arbetsgivarens krav på sex och lämnar omedelbart arbetsplatsen. Andra känner sig mer eller mindre tvingade att tillmötesgå kraven. Jag tycker att det är hemskt.

Hur är det att leva i den här parallella världen?

– De arbetsgivare som jag pratar om kommer också från andra länder än Sverige. Skillnaden är att de bott i Sverige länge. De kan språket. De har pengar. De är duktiga på att använda kryphål i lagen. Utåt sett håller de sig inom lagen, de säger att de ger 13 000 kr i månaden, den minsta lönen som Migrationsverket kräver. Inåt är det en helt annan värld. En vanlig restaurang skulle behövt dubbelt så många anställda för att klara arbetsuppgifterna som nu sköts av mycket hårt arbetande mongoler.

Vad vill du säga till politikerna som inte ser er i parallellsamhället?

– Företagen fuskar med alla sina papper och dokument. När det blir kontroll från myndigheterna visar de upp ett falskt dokument utan att någon märker att det är falskt. Myndigheterna borde skärpa kontrollen över företagen för att inte bli förda bakom ljuset.

Svenska myndigheter borde rikta sina blickar mot de utnyttjade migrantarbetarna och prata med dem, tycker Suvdaa.
Problemet är att de anställda är rädda att förlora jobbet om de börjar klaga, säger Suvdaa.

– Ändå är det jätteviktigt att få dessa personer att prata om man vill veta sanningen.

Om man vill komma åt utnyttjandet är det, säger Suvdaa, nödvändigt att förstå att det finns anställda som jobbar nära chefen som har rollen att skaffa billig arbetskraft och vidarebefordra chefens regler till nyanställda. Ofta är de landsmän till dem som utnyttjas.

– De använder mongoler mot mongoler! De som står nära chefen har en bra lön och bra villkor i förhållande till de nyanställda. De fungerar som chefens förlängda arm.

På den restaurang där Suvdaa arbetade fungerade ingenting enligt lagen, säger hon.

– Ett hemskt minne är när en kollega hade skadat sin ena hand, han hade råkat skära sig djupt. Chefen krävde att han skulle jobba trots det djupa såret. ”Om du vägrar kan du sticka härifrån”, sa chefen. Många mongoler hade jobbat där. De hade ögonen fulla av tårar och dålig hälsa. Jag fick ont djupt i min själ och hoppas att det inte fortsätter så här, säger Suvdaa.

DN:s artikelserie ”De osynliga” berättade om något som var okänt för många: att Sverige har fått en ny underklass med utnyttjade migrantarbetare. Att Ica Maxi-butiker i Stockholm städas av mongoler som arbetar sjudagarsvecka för 7 000 kronor per månad. Att nordafrikanska daglönare på Årsta partihallar packar bröd och frukt för 19 kronor i timmen.

Regeringen presenterade snabbt olika åtgärder. Men går det verkligen att få bort den exploatering som är invävd i vår samhällsekonomi?

I Almedalen arrangerar DN på onsdagen ett stort seminarium om människorna som lever i skuggsamhället. Medverkar gör DN:s reportrar och fotograf Roger Turesson samt Sveriges justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) och Moderaternas arbetsmarknadspolitiske talesperson Elisabeth Svantesson (M). DN:s chefredaktör Peter Wolodarski leder evenemanget.

Berättelsen i korthet