Jennifer Hunt: ”Nästan alla vinner på invandringen” - DN Fokus
Kapitel

Fokus. Efter flykten


Jennifer Hunt: ”Nästan alla vinner på invandringen”

Hela ekonomin gynnas av invandring.

Det är en fördel om migranterna har låg utbildning.

Jennifer Hunt, professor vid Rutgers universitet i USA, berättar i DN:s serie ”Efter flykten” om sin forskning kring de ekonomiska effekterna av invandring.

Dela med dina vänner

New Brunswick. Vi har färdats med tåg en dryg timme från New York City genom New Jerseys grådystra industrilandskap innan vi når New Brunswick där Rutgers universitet ligger. Det är ett av USA:s äldsta och mest ansedda universitet, grundat redan på 1700-talet innan landet gjorde sig självständigt från Storbritannien.

Här, där gamla byggnader blandas med moderna arkitektur, är Jennifer Hunt sedan 2011 professor i nationalekonomi.



Efter flykten. Läs första delen i serien


George Borjas. Foto: Eva Tedesjö

Vem vinner på invandringen och vem förlorar? DN söker svaret på en av vår tids viktigaste frågor hos tre av världens främsta forskare i migration och ekonomi.
George Borjas, nationalekonom vid Harvarduniversitet i USA, säger:
• Ekonomin växer.
• Samhället dras isär
Läs intervjun här.

Hon är en erfaren forskare på migration och ekonomi, men också en person med tunga meriter utanför den akademiska världen. Jennifer Hunt har både varit expert vid finansdepartementet och chefsekonom vid arbetsdepartementet under Barack Obamas presidentskap. Dessutom är Jennifer Hunt en skicklig fotbollspelare, utnämnd till “The Maradona of the DIW”, när hon forskade vid DIW, Tysklands ekonomiska institut i Berlin.


Fakta. Rutgers universitet


Friedman får Nobelpriset. Foto: TT

Rutgers university ligger i New Brunswick, New Jersey.

Universitetet grundades 1766, då under namnet Queen’s college, och är det åttonde äldsta i USA.

Universitetet fick namnet Rutgers college 1825 efter Henry Rutger. Han var före detta militär och filantrop.

Två personer som har gått på Rutgers har tilldelats Nobelpriset. Milton Friedman i ekonomi och Selma Waksman i medicin.

Till andra prominenta tidigare elever hör Bernard Marcus, som grundade detaljhandelskedjan Home Depot, Ernest Mario, tidigare vd för läkemedelsjätten GlaxoSmithKline och Duncan MacMillan som var med och grundade mediejätten Bloomberg.

Hon har gjort sig känd som en forskare som ser stora ekonomiska fördelar med invandring och sticker ut med den kontroversiella åsikten att det är bra för ekonomin om de som kommer är lågutbildade.

Vilka är vinnare och förlorare på invandring?

– Nästan alla är vinnare, som jag ser det. Den viktigaste ekonomiska faktorn är att invandrarna är annorlunda än den inhemska arbetskraften. Det ger möjlighet till ökad specialisering och att alla får göra vad de är bäst på. Om lågutbildade invandrare sköter de enkla arbetsuppgifterna, så kan den inhemska befolkningen klättra uppåt mot mer kvalificerade och välbetalda jobb. Det gör ekonomin effektivare, vilket alla drar fördel av.

Lyssna på Jennifer Hunt (17 sek)

I Sverige framförs det ofta som ett problem att en stor del av flyktingarna har låg utbildning. Stämmer det?

– Normalt sett skulle jag säga att det är en fördel om invandrarna har låg utbildning. Det öppnar upp för nya typer av tjänster som städning, trädgårdsarbete eller att bära andras väskor, svarar Jennifer Hunt

Om det kommer fler invandrare som sänker priset på vissa tjänster, så ökar även efterfrågan på inhemsk arbetskraft, tillägger hon.

Vi sitter i en röd tegelbyggnad inne på universitetsområdet. Här är det multikulturella inslaget tydligt. Vart och vartannat namn på dörrarna till de små kontorsrummen i korridorerna klingar utländskt och i bibliotekets datasal är många studenter av asiatiskt ursprung.


Fakta. Jennifer Hunt


Foto: Eva Tedesjö

Professor i nationalekonomi vid Rutgers University sedan 2011.

Har tidigare bland annat haft tjänster vid Yale, university of Montreal och Mc Gill University i Quebec, Kanada. Har dessutom bedrivit forskning i bland annat i Tyskland, Italien och Spanien.

Andra meriter: Har arbetat som expert vid det amerikanska finansdepartementet, 2014-2015, och var chefsekonom vid arbetsmarknads-departementet 2013-2014.

Född 1965 i Sydney, Australien.

Tog studenten vid internationella skolan i Geneve 1983.

Utbildad civilingenjör vid Massachussetts Institute of technology (MIT) 1987

Tog ekonomexamen vid Harvard 1992.

Invandrare stöpta i samma form som den inhemska befolkningen förbättrar inte ett lands ekonomi, påstår Jennifer Hunt.

Om de som anländer har exakt samma utbildning och kompetens som de som redan bor i landet uteblir den ökade specialisering som lyfter ekonomin. Det enda som förändras i mottagarlandet är att antalet invånare blir högre.

– Om man tänker sig en kloning av svenskarna, så att de blir dubbelt så många, skulle ekonomin inte utvecklas av detta. Arbetslösheten skulle vara lika hög och inkomsterna de samma, fastän med fler människor.

Det är när invandrare skiljer sig från den inhemska befolkningen och tillåter de infödda att göra vad de är bäst på som de positiva resultaten syns, betonar hon. Då kan det uppstå nya typer av hushållstjänster som utförs till ett rimligt pris. Samtidigt får de som utnyttjar tjänsterna mer tid till att göra det som de är bäst på.

Du hävdar att de som redan bor i ett land gynnas av invandring, hur då?

– En studie jag har gjort visar att ökad invandring leder till att de infödda i högre grad får jobb där språket utgör en viktig konkurrensfördel. Jag har också studerat hur invandring påverkar antalet som tar examen. Mina resultat visar att fler ungdomar ur den inhemska befolkningen går ut gymnasiet när invandringen ökar och att deras avhopp blir färre. Att skaffa sig bättre utbildning blir ett sätt för de USA-födda ungdomarna att konkurrera med invandrare som kommer in med låg utbildning.



Att skaffa sig bättre utbildning blir ett sätt för de USA-födda ungdomarna att konkurrera.


Fakta. Mer om Jennifer Hunts forskning


Foto: Eva Tedesjö

I studien ”The impact of immigration on educational attainment of natives” (2012) har Jennifer Hunt använt sig av offentlig statistik 1940-2010 för att ta reda på hur invandring påverkar antalet som går ut gymnasiet.
Hon kommer fram till att en ökning med en procentenhet i andelen invandrare i åldern 11-64 ökar sannolikheten att inhemskt födda 11-17 år genomför gymnasiet med 0,3 procentenheter. Artikeln har bland annat publicerats av forskningsinstitutet The national bureau of economic research.

När Jennifer Hunt undersökte hur immigrationen till USA påverkade antalet som går ut gymnasiet 1990-2010 kom hon fram till att andelen inhemskt födda som tog examen ökade med 1,3 procentenheter. Särskilt markant var att fler ur den afroamerikanska befolkningen slutförde sina studier.

Ett undantag finns dock: de spansktalande som är födda i landet har visat sig påverkas mer negativt både vad det gäller löner och utbildning.

Lyssna på Jennifer Hunt (10 sek)

– De som kom till USA strax innan den senaste gruppen av invandrare anlände förlorar. De konkurrerar om samma jobb och pressar ned varandras löner.

Vilka drar störst fördelar av invandring?

– Företag är de största vinnarna på ökad invandring. De kan dra nytta av lägre betald arbetskraft, särskilt i USA där vi har låga minimilöner.

Innebär inte det samtidigt att vi får större klasskillnader?

– Det är sant att samhället kan bli mer ojämlikt, särskilt om de som kommer är flyktingar med låg utbildning. Men det betyder inte att skillnaderna ökar inom den inhemska befolkningen.

Hur påverkas ett land som Sverige där inkomstfördelningen är relativt jämn?

– I Sveriges fall skulle man kunna säga att lågutbildade flyktingar blir ett tillskott till den grupp som står längst ner på inkomstskalan. Men det drar inte automatiskt med sig de inhemskt födda nedåt. Att samhället blir mindre jämlikt beror i stället på att en ny bottennivå, som består av de nyanlända, uppstår.




Att samhället blir mindre jämlikt beror på att en ny bottennivå, som består av de nyanlända, uppstår.


Fakta. Invandring till Sverige


Foto: Anders Hansson

Enligt Migrationsverket var 180.000 personer inskrivna i mottagningssystemen i februari i år. Av dessa bodde runt 100.000 i någon form av asylboende.

I år räknar UNHCR att en miljon människor kommer att söka sig till Europa. Migrationsverket bedömer att upp emot 140.000, verkets högsta alternativ i senaste prognosen, kommer ansöka om asyl i Sverige.

Förra året var antalet asylsökande i Sverige 167.877, enligt Migrationsverket. Av dem var 35.369 ensamkommande barn. De flesta kom från Syrien. Näst flest kom från Afghanistan.

Jennifer Hunt är införstådd med att situationen är annorlunda i Sverige, där vi har lägstalöner framförhandlade i kollektivavtal, jämfört med i USA där de statligt fastställda minimilönerna är låga. Men även om lönerna inte pressas ner i Sverige, menar hon att företagen blir vinnare på invandring. De gynnas exempelvis av att deras marknader växer när det blir fler konsumenter. Det uppstår också möjligheter för nya typer av företag, som bjuder ut tjänster som ännu inte finns.

Hon vill inte ge Sverige några lektioner i hur vi ska få in invandrare på arbetsmarknaden utan att rubba systemet där arbetsmarknadens parter sätter lönerna. Men att det tar så lång tid för invandrare att få jobb i Sverige, är oroande, menar hon.

– Det är viktigt att säkra att människor får tillgång till arbetsmarknaden. Då behöver det finnas anställningsformer som inte är lika dyra för arbetsgivaren. Ju längre människor går utan arbete, desto större är risken att de blir deprimerade och får det ännu svårare. Här finns en stor skillnad mellan USA och Sverige: hos oss är det inte något problem att hitta ett jobb.

I Sverige framförs förslag på tidsbegränsade avtal med lägre lön för nyanlända, är det en bra idé?

– Det kan det vara. När biltillverkaren General Motors hade det tufft accepterade facket att de nyanställda fick lägre lön inom en begränsad tidsram. Det hjälpte både företaget och de som redan var anställda. Så något i den riktningen skulle kunna fungera.

Det är en synnerligen internationellt inriktad forskare vi möter. Född i Australien, senare i ungdomen bosatt i Schweiz och med forskarerfarenhet från Kanada, Italien och Spanien och USA. Särskilt har hon forskat och bott länge i Tyskland.



Du har forskat om ”det tyska arbetsmarknadsmiraklet”. Hur lyckades man få ner arbetslösheten där?


Fakta. Minijobb i Tyskland


Minijobben är en anställningsform där månadslönerna är upp till 450 euro, 4.100 kronor. Arbetsgivare slipper betala de flesta socialförsäkringsavgifterna.

De som får ett minijobb fortsätter vara inskrivna som arbetslösa och får behålla en del av sin arbetslöshetsersättning. Minijobben ledde till att lägstalönerna i Tyskland sänktes och har lett till ökad lönespridning i Tyskland.

Tolv procent av de som hade ett minijobb i Tyskland 2015 var utrikes födda. Det motsvarar ungefär den andel som utrikes födda utgör i Tyskland.

– En viktig åtgärd var att de införde så kallade minijobb, lågbetalda jobb där arbetsgivaren slipper betala sociala avgifter. Målet med de jobben var att ersätta arbetslöshet med låglönejobb och det ser ut som om det delvis har lyckats. Men jag vet också att det här är omdebatterat och att man i Frankrike till exempel säger att det är ovärdigt att ha ett underbetalt jobb. Å andra sidan kan man se det som att ett jobb är bättre än inget jobb.

De som är emot den typen av åtgärder brukar varna för att det pressar ner lönenivån även för andra. Har de rätt?

– Nej, jag tror inte att lönerna för inhemska arbetare skulle påverkas i någon större utsträckning om Sverige införde något liknande de tyska minijobben. Inhemska arbetare skulle inte tävla med dem som är aktuella för minijobb eftersom arbetare i Sverige är mer utbildade och bättre betalda. De blir mer vad ekonomer skulle kalla ett komplement.

Om det kommer många lågutbildade invandrare och de gör det billigare att köpa vissa tjänster, så ökar det också efterfrågan på mer kvalificerade inhemskt födda arbetare. De kan då flytta upp i samhällsstegen och kanske bli chefer eller arbetsledare för de nytillkomna arbetarna, hävdar Jennifer Hunt.

Är lägre löner för de lägst betalda, som en del propagerar för i Sverige, en lösning?

– I Sverige där ni inte har minimilöner oroar jag mig framför allt för förmågan att skapa nya jobb, inte för lönen för de jobb som redan existerar. Jag tror det viktigaste är att tänka brett på hur lågutbildad arbetskraft ska kunna komma in i ekonomin och på vad som hindrar det från att hända. Det är inte så lätt som att bara sänka de lägsta lönerna för jobb som redan finns.

I stället ser Jennifer Hunt framför sig att det skapas en ny typ av jobb. Det kan handla om enkla tjänster som är vanliga i USA, men klart mindre förekommande i Europa.

Innebär inte det att vi går några steg tillbaka i samhällsutvecklingen och åter får ett herrskaps- och tjänstefolkssamhälle?

Till viss del stämmer det, medger Jennifer Hunt. Men det behöver inte vara negativt för någon, hävdar hon.

Lyssna på Jennifer Hunt (11 sek)

– Vi känner oss ofta obekväma med att se människor som har det sämre ställt i vårt land. Men då måste vi tänka, är vi själviska? De hade haft det ännu sämre i sitt hemland.

– Men visst, det påverkar samhället, särskilt i jämlika länder som de skandinaviska.

Vilken skillnad gör det i ekonomin om de som kommer är flyktingar eller ekonomiska migranter?

– Medan man på förhand kan göra någon typ av kostnads-intäktsanalys för ekonomiska migranter, är det inte lika lätt med flyktingar. Det finns färre studier om dessa och det är svårt att karaktärisera dem som grupp. Ofta kommer de, liksom ekonomiska migranter, från fattigare förhållanden – men inte alltid. Dessutom har den nuvarande flyktingvågen varit oväntad. Därför har varken samhället eller företagen hunnit anpassa sig, vilket kan göra de negativa effekterna på kort sikt större.




Det mest konkreta för att underlätta integrationen är att se till att de lär sig språket.

Jennifer Hunt menar att man kan betrakta flyktinginvandringen ur tre aspekter. En är hur bra det går för flyktingarna jämfört med om de hade stannat i hemlandet. Ju bättre de lyckas, desto lättare blir det för den inhemska befolkningen att acceptera dem.

Den andra aspekten är vilken effekt invandringen har på de som redan är bosatta i landet. Här kan det variera mellan olika grupper. Men de allra flesta påverkas inte negativt, hävdar hon.

Slutligen handlar det om effekterna på de offentliga finanserna. De kan försämras av att de nyanlända behöver olika former av bidrag. Men på längre sikt kan de offentliga finanserna också förbättras, förutsatt att invandrarna hittar ett jobb och betalar skatt.


Fakta. Så växer ekonomin


Ekonomisk tillväxt innebär att produktionen av varor och tjänster ökar. Detta brukar mätas med utvecklingen av landets bruttonationalprodukt, BNP, som visar värdet på den samlade produktionen under ett år.
När ekonomin växer skapas också, för det mesta, flera jobb. Men BNP-tillväxten kan också bero på ökad produktivitet, alltså att produktionen har blivit effektivare. Men oftast inträffar båda delarna samtidigt.

– De investeringar som regeringen gör när flyktingarna kommer kan betala av sig på längre sikt, om det leder till att de snabbare får jobb och betalar skatt.

Vad är avgörande för att snabbt integrera flyktingar i ekonomin?

– Det mest konkreta för att underlätta integrationen är att se till att de lär sig språket. Det finns många bevis för att det gör en stor skillnad, både för välutbildade och lågutbildade. Det är verkligen värt att investera i på ett tidigt stadium och kommer att betala sig längre fram i tiden, i form av högre skatteintäkter.

En skillnad mot ekonomiska migranter är att flyktingar ofta bär på traumatiska upplevelser och därför kan få det svårare i det nya hemlandet. Jennifer Hunt nämner en studie från Norge över somalier och irakier. Den visar att de i början av sin vistelse i Norge har trögt att ta sig in på arbetsmarknaden. Efter några år förbättras situationen, för att därefter återigen vända till det sämre då fler går tillbaka till att leva på bidrag, särskilt sjukbidrag. Det visar, menar hon, att flyktingar är en mer sårbar grupp.


Fakta. Etniska tyskar


Efter Sovjetunionens fall valde många invånare med tyska förfäder att flytta till Tyskland. Mellan 1992 och 2007 emigrerade 1,8 miljoner så kallade etniska tyskar från Ryssland till Tyskland.

Nästan alltid, med undantag för en del av de högutbildade, startar invandrare långt ner på samhällsskalan, enligt Jennifer Hunts egna studier. Hon tar som exempel de etniska tyskar, personer med tysk bakgrund, som flyttade till Tyskland från forna Sovjetunionen efter kommunismens fall.

– Efter att de bosatt sig i Tyskland tjänade de upp till 25 procent mindre än den inhemska befolkningen i likvärdiga positioner.

Förutom att de ofta inte kunde tyska så bra, var skälet till löneskillnaden att deras erfarenheter från ursprungslandet inte värderades av arbetsgivaren. Det kan, anser Jennifer Hunt, ha två förklaringar: antingen att yrket fungerar så annorlunda mot därifrån de kommer att de måste börja om från noll – eller på okunskap från arbetsgivaren om hur deras erfarenheter ska värderas.

– Som det ser ut idag startar nyanlända i ett land alltid på botten. Sedan kan de komma i fatt.

Hur ser du på dagens flyktingvåg i ett historiskt perspektiv, stora grupper är oroliga för hur den kommer att påverka vårt samhälle?


När vi ser tillbaka på flyktingvågen, kommer det inte att framstå som en så stor ekonomisk händelse.

– När vi ser tillbaka på det nu som händer, kommer det inte att framstå som en så stor ekonomisk händelse. De etniska tyskarna från Sovjet ökade Tysklands befolkning med 1,5 procent och jag har aldrig hört någon säga att det satte några djupa spår i tysk ekonomi. Den befolkningsökning vi ser nu är faktiskt mindre. Fram tills slutet av förra året hade flyktinginvandringen ökat Tysklands befolkning med 0,5 procent.

Men om nu invandring är positivt för de flesta i ett samhälle, varför är så många oroliga för dess effekter?

– Ett skäl skulle kunna vara att ekonomerna har fel. Men det avskriver jag helt, skrattar Jennifer Hunt.

Hon fortsätter, mer allvarligt, med en annan förklaring: att allmänheten troligen är oinformerad och att många skulle ändra sig om de fick mer kunskap. Men det gäller inte alla. Det finns också människor som fortfarande skulle vara negativa även om de såg empiriska bevis för att invandring gynnar ekonomin.

En del av dem kan tillhöra den lilla grupp som förlorar på invandring, eller är oroliga att hamna där. Men i många fall handlar det mer om rädsla för förändringar i kulturen, tror Jennifer Hunt.

Lyssna på Jennifer Hunt (14 sek)

– Jag kommer ihåg min morbror i Sydney som förfasade sig över alla ”hemska” asiatiska restauranter som öppnade i hans grannskap för 50 år sedan.

– Det är ett typiskt exempel på hur många är rädda för förändring.

Finns det en optimal siffra på hur många invandrare ett land bör ta emot?

– Vi har ett moraliskt ansvar när det gäller flyktingar. Sedan gäller det att göra det bästa möjliga av situationen ur ekonomisk synvinkel. Jag har suttit i många kommittéer där alla vill veta det optimala antalet migranter. Rent ekonomiskt är egentligen svaret: alla som vill komma. Men det är inte politiskt möjligt. Så det är väldigt svårt för en ekonom att ge råd i den frågan.

En artikel av

Text Marianne Björklund, Johan Schück
Foto Eva Tedesjö, Daniel Nantell

Så gjordes artikelserien

DN har träffat tre av världens främsta forskare inom området ekonomi och invandring.
Svenska forskare har hjälpt oss med urvalet.
Några kriterier har varit att forskarna är flitigt citerade i vetenskapliga artiklar och tongivande i analysen av flyktinginvandringens ekonomiska konsekvenser.
Vi har också önskat att de ska ge olika perspektiv och företräda flera uppfattningar.
En annan grund för urvalet var att träffa både forskare i USA, som har lång erfarenhet av invandring, och Europa där flyktingfrågan har kommit att stå i centrum.
Vid alla intervjuer har DN haft fyra medarbetare på plats: reportrarna Marianne Björklund och Johan Schück, stillbildsfotografen Eva Tedesjö och tv-fotografen Daniel Nantell.
Intervjuerna med de tre forskarna har gjorts vid de universitet i USA (Harvard och Rutgers) och Storbritannien (Essex) där de är verksamma.

Om reportrarna och fotograferna

marianne_rundMarianne Björklund är samhällsekonomisk reporter på Dagens Nyheter sedan 1997. Hon har varit korrespondent i Bryssel och London.
schuck_rundJohan Schück är samhällsekonomisk krönikör i DN sedan 1990. Belönades 2006 med Söderbergska journalistpriset i ekonomi och invald 2015 som ledamot i Ingenjörsvetenskapsakademien.
eva_rundEva Tedesjö är fotograf på DN sedan 2000. Hon arbetar med personporträtt och reportage och har tidigare vunnit första pris i Årets Bilds porträttklass.
daniel_rundDaniel Nantell är bildproducent och fotograf på DN.TV. Han har arbetat på DN sedan 1999, bland annat som bildredaktör.

Dela med dina vänner

Berättelsen i korthet