Harvardprofessor: ”Ni måste inse att invandring kostar” - DN Fokus
Kapitel

Fokus. Efter flykten


Harvardprofessor: ”Ni måste inse att invandring kostar”

Vem vinner på invandringen ­ och vem förlorar? DN söker svaret på en av de mest brännande frågorna i flyktingkrisens spår. Vi har träffat tre av världens främsta forskare i migration och ekonomi. Först ut är George Borjas, nationalekonom vid Harvarduniversitetet i USA. Han säger:
Ekonomin växer.
Samhället dras isär.

Dela med dina vänner


Fakta. Harvard


Foto: Alamy

Harvard ligger i Cambridge, Massachusetts, och är ett av världens mest prestigefyllda universitet.
Universitetet grundades 1636 och kallades de första åren för New College eller the college at New Towne.

1639 fick universitetet sitt nuvarande namn efter prästen John Harvard som hade studerat vid universitetet i Cambridge och var en av Harvards välgörare. Bland annat testamenterade John Harvard sitt bibliotek till Harvard.

Många världsledare, affärsmän och andra kända personer har studerat vid Harvard. FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon, tidigare presidenter som George W Bush, John F Kennedy och den nuvarande presidenten Barack Obama är några exempel. Ett antal kända personer har även studerat vid Harvard utan att avsluta sina studier, som Facebooks grundare Mark Zuckerberg och Microsofts grundare Bill Gates.

Boston. Alla håller inte med George Borjas, men alla som vill sätta sig in i invandringens ekonomiska konsekvenser måste förhålla sig till vad han har att säga. Större vetenskaplig auktoritet på området finns knappast.

Hans slutsatser har blivit ifrågasatta och debatten mellan honom och hans opponenter är stundtals hård. Men av detta märks inget när han tar emot vid Kennedy School of Government, en del av Harvarduniversitetet, där han sedan 1995 är professor i nationalekonomi. Tvärtom är han avspänd, snarare än polemisk.

Vi befinner oss i Cambridge, klassisk akademisk miljö alldeles utanför storstaden Boston på amerikanska östkusten. Utanför universitet rör sig besökare som fotograferar byggnader och statyer, andas in den lärda atmosfären.


Här arbetar några av världens mest framträdande forskare – varav en är George Borjas, arbetsmarknadsekonom, med särskild inriktning på migration. Han har ägnat en stor del av sitt forskarliv åt att undersöka ekonomiska fördelar och nackdelar med migration.

Så vilka vinner på invandringen?

– Bland amerikaner är vinnarna främst de som utnyttjar de lågutbildade invandrarnas tjänster, i synnerhet som detta sker till mycket låga löner. I stor utsträckning gäller det företag inom tjänstesektorn som hotell, restauranger och taxirörelser. Genom invandringen ökar den grupp som de kan plocka från – och de tjänar på att kunna välja och vraka.

En annan ekonomisk fördel med invandringen är att många i medelklassen i allt högre grad tar hjälp med sådant som andra kan ta hand om, framhåller George Borjas. Det gäller matlagning och städning, barnpassning och trädgårdsskötsel. Samtidigt kan de själva lägga ner mer tid på sina egna bättre betalda jobb och på att förkovra sig.




Kakan växer, men fördelningen av kakan ändras. Många inhemskt födda som är lågutbildade förlorar på invandringen.

Är invandring främst till fördel eller nackdel för ekonomin?


Fakta. Så ökar invandring ekonomin


USA:s totala ekonomi är 11 procent större per år än den annars skulle ha varit till följd av invandringen, enligt George Borjas.
Av ökningen i BNP tillfaller 97,8 procent invandrarna själva i form av löner och förmåner, medan resten handlar om fördelar som den inhemska befolkningen och företag kan dra av att använda de tjänster som invandrare tillhandahåller.
Ekonomin växer bland annat beroende på att företag kan utnyttja billigare arbetskraft och därmed göra större vinster.
Dessutom kan medelklasshushåll använda lågutbildade invandrare för tjänster som städning, trädgårdsarbete eller barnpassning. Högre utbildade personer får då mer tid för att arbeta inom sitt yrkesområde, vilket höjer effektiviteten i hela ekonomin.
George Borjas drar sina slutsatser utifrån beräkningar, så kallade regressionsanalyser, där han studerar hur olika variabler samvarierar historiskt till följd av invandring.

– Som ekonomer vet vi att vinsterna av invandring brukar vara större än förlusterna. USA:s ekonomi har som helhet vunnit på att få ett tillskott av arbetskraft.

Det uppstår en ökad specialisering där högutbildades kompetens kan utnyttjas bättre, hävdar George Borjas. Till exempel kan den skickliga läkaren hinna med fler operationer, när enklare uppgifter sköts av andra till lägre kostnad. Samtidigt gör många företag högre vinster än de annars hade gjort, när de kan anställa personal billigt.

Den samlade ekonomiska effekten är alltså positiv. Till följd av invandringen är USA:s samlade ekonomi elva procent större än den annars hade varit, enligt en forskningsrapport av Borjas.

Av denna samhällsvinst hamnar huvuddelen hos invandrarna själva, även om de i USA ofta lever under magra förhållanden. Men de får det vanligtvis betydligt bättre än i sina tidigare hemländer, även om de hamnar långt ner på skalan i det amerikanska samhället.

Endast en mindre del tillfaller den inhemska befolkningen, i första hand de som anställer eller på annat sätt använder invandrarnas tjänster. En del andra får det däremot sämre.

Lyssna på George Borjas (15 sek)

– Kakan växer alltså, men fördelningen av kakan ändras.

Vilka är det som förlorar?

– Främst de många inhemskt födda som är lågutbildade och därför har tillgång till en begränsad del av arbetsmarknaden. Där möter de en ökad konkurrens om jobben, samtidigt som dessa jobb av andra skäl blir färre.

George Borjas pekar på orsaker som automatiseringen, där maskiner och datorer tar över, och globaliseringen som ofta innebär utflyttning. Och därutöver kommer nya invandrare som konkurrerar med låga löner och sätter lågutbildade amerikaner under hård press.


Fakta. Bakvänd välfärdspolitik


George Borjas menar att när USA tar emot många invandrare, så minskar effekten av de offentliga insatser som görs för att stödja svaga grupper i samhället.
Konkurrensen om jobben gör att de som har låga inkomster i stället får det sämre.
Gapet växer mellan de amerikaner som tjänar mest och de som tjänar minst ökar.

Följden blir sänkta löner och förlorade jobb, menar han. Och de som drabbas finns inom grupper som redan är underprivilegierade, såsom afro-amerikaner och spansktalande.

– Invandringen bidrar till en mer ojämn inkomstfördelning. Högkvalificerade personer får det bättre, medan lågkvalificerade får det sämre.

Detta kallar George Borjas för en bakvänd välfärdspolitik. Allt vad man försöker åstadkomma med olika offentliga insatser till stöd för svaga grupper motverkas, enligt honom, av USA:s invandringspolitik. Klyftorna växer när de som redan tidigare var lågavlönade får det ännu sämre.



Det gällde att snabbt anpassa sig, lära sig språket och bli så amerikansk som möjligt.


Fakta. Kuba och flykten


Foto: Alamy

Den kubanska revolutionen leddes av Fidel Castro och pågick 1953-1959. Revolutionsledarna ville och lyckades störta den USA-vänliga regimen ledd av president Fulgencio Batista som kom till makten genom en kupp 1952.

Castro och de som stöttade honom ville med revolutionen uppnå större nationell självständighet och ett styre som såg till folkets intressen. Han inrättade en kommunistisk enpartistat som förbjöd all opposition.

Att bekämpa statens politik eller kommunistpartiet var straffbart. Som en följd flydde oliktänkande landet. Totalt har 2 miljoner kubaner flytt landet sedan 1959, 75 procent av dem bor i USA.

Själv kom George Borjas till USA som flykting från Kuba när han var tolv år. Hans personliga bakgrund har en betydelse som han själv framhåller:

Lyssna på George Borjas (23 sek)

– Jag vet exakt vad det innebär att fly från ett land där du inte är önskvärd. Min familj sparkades mer eller mindre ut. De ville inte ha oss. Jag drog enorma fördelar av den möjlighet som USA gav mig, betyder det att alla gynnades? Jag tror inte det.

– För oss flyktingar fanns det sedan ingen väg tillbaka. Det gällde att snabbt anpassa sig, lära sig språket och bli så amerikansk som möjligt.

Men detta har inte betytt så mycket för hans forskningsinriktning. Avgörande var snarare vad som hände i Kalifornien när han bodde där som ung forskare. Till sydvästra delen av USA kom då mängder av lågutbildade från Mexiko och Centralamerika som fick jobb i medelklasshemmen. Plötsligt fanns det gott om lågbetalda hembiträden och trädgårdsarbetare, på helt annat sätt än förut.

– Det fick stora effekter på arbetsmarknaden – och samma förändring har sedan kommit även till andra delar av USA, påpekar han. Invandrarna från Mexiko och andra latinamerikanska länder lever allt mer i sina egna enklaver. De är numera så många att det är möjligt för dem att klara sig utan närmare kontakt med infödda amerikaner. Därför är det allt fler som inte lär sig engelska mer än nödtorftigt och som inte blir en del av det amerikanska samhället.


Fakta. Ellis Island


Foto: Alamy

Ön Ellis Island i New York var från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet första anhalt för miljontals européer som flydde sina hemländer i jakten på ett bättre liv. Mellan 1 januari 1892, då hamnen öppnades, och 29 november 1954, när den stängdes, passerade 12 miljoner immigranter hamnen. Av dem skickades två procent tillbaka till sina hemländer.

Den största immigrantgruppen var italienare. Mellan 1880 och 1930 anlände 4,6 miljoner italienare till Ellis Island. Men även många svenskar sökte lyckan på andra sidan Atlanten. Under samma period passerade 1,1 miljoner svenskar Ellis Island.

USA har tidigare varit bra på att integrera sina invandrare, vad är skillnaden i dag?

– Man kan jämföra med tidigare invandrargrupper på slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, såsom tyskar och italienare. De lärde sig språket mycket snabbt och blev integrerade. Men det var också under en period där industrin växte och det fanns gott om välbetalda jobb, på helt annat sätt än i dag.

Under de senaste decennierna har utbildningsnivån bland invandrarna fallit, liksom bland deras barn även om de är födda i USA, framhåller George Borjas. Andelen som hoppar av gymnasiet var högre 2010 än tio eller tjugo år tidigare.

– Jag har själv haft enorm fördel av att som barn ha kommit till USA. Men av det kan man inte dra slutsatsen att alla andra tjänar på det eller att invandringen är bra för hela samhället.

Vad kan du dra för slutsatser för Europa och Sverige?

– Det finns inga enkla paralleller med hur USA tidigare lyckades ta emot många miljoner invandrare. För hundra år sedan fanns massor av lediga industrijobb med goda framtidsutsikter och företag som ropade efter arbetskraft.

Dagens Europa är i ett helt annat läge, betonar George Borjas. Nu handlar det i stället om tjänstesektorn, där de nya jobben ofta är osäkra och lågt betalda. När det gäller att få fram nya servicejobb har USA dessutom kommit betydligt längre, medan Europa ligger efter.

De europeiska arbetsmarknaderna är reglerade, på ett annat sätt än den amerikanska. Med detta ser han både fördelar och nackdelar:

– Minimilönerna i Europa kan vara en spärr mot den lönepress nedåt som är så påtaglig i USA. Det gäller även de svenska lägstalönerna som fastställs i kollektivavtal. Men samtidigt saknar ni den rörlighet och dynamik som finns på amerikanska arbetsmarknaden, där det ständigt skapas många fler nya jobb.



En mycket låg minimilön för flyktinginvandrare betyder att en del lågkvalificerade personer, som i dag är skyddade av de svenska arbetsmarknadsreglerna, förlorar i lön.

Kan lägre löner bidra till att få fram fler jobb, vilket det finns idéer om i Sverige?

– Mycket låga ingångslöner för nyanlända flyktingar betyder att arbetsgivarna ges starka drivkrafter att anställa personer från denna grupp, vilket förstås hjälper dem. Men en mycket låg minimilön för flyktinginvandrare skulle också betyda att en del lågkvalificerade personer, som i dag är skyddade av de svenska arbetsmarknadsreglerna, förlorar i lön. Så samtidigt som de flyktingar som får jobb gynnas, är det nästan oundvikligt att andra som redan bor i Sverige drabbas.


Fakta. Invandring till Sverige


Foto: Anders Hansson

Enligt Migrationsverket var 180.000 personer inskrivna i mottagningssystemen i februari i år. Av dessa bodde runt 100.000 i någon form av asylboende.

I år räknar UNHCR att en miljon människor kommer att söka sig till Europa. Migrationsverket bedömer att upp emot 140.000, verkets högsta alternativ i senaste prognosen, kommer ansöka om asyl i Sverige.

Förra året var antalet asylsökande i Sverige 167.877, enligt Migrationsverket. Av dem var 35.369 ensamkommande barn. De flesta kom från Syrien. Näst flest kom från Afghanistan.

Risken för en sådan undanträngning, där reguljära låglönejobb ersätts med ännu lägre betalda, gör att George Borjas förhåller sig ganska avvaktande. Han ser inte lägre löner som någon generell lösning när det gäller att skapa jobb för flyktingar. Enligt honom kommer det ändå, till följd av flyktinginvandringen, att uppstå en hårdare konkurrens om de lågkvalificerade jobben.

– Hela arbetsmarknaden påverkas, både i Europa och Sverige, genom att kraven på flexibilitet ökar. Det blir ännu viktigare än hittills med rörlighet, liksom att det finns förmåga till omställning. Många av de regler som styr de europeiska arbetsmarknaderna fastställdes för 30-40 år sedan. Nu är det annan situation där en hel del behöver omprövas.

Vilken flyktingpolitik är då lämpligast, enligt dig som ekonom?

Här ger George Borjas inget direkt svar.


Fakta. Så växer ekonomin


Ekonomisk tillväxt innebär att produktionen av varor och tjänster ökar. Detta brukar mätas med utvecklingen av landets bruttonationalprodukt, BNP, som visar värdet på den samlade produktionen under ett år.
När ekonomin växer skapas också, för det mesta, flera jobb. Men BNP-tillväxten kan också bero på ökad produktivitet, alltså att produktionen har blivit effektivare. Men oftast inträffar båda delarna samtidigt.

– Den ekonomiska forskningen har inte kommit tillräckligt långt för att kunna ge svar på hur många människor utifrån som ett land bör ta emot, säger han lätt sarkastiskt.

Egentligen menar han att svaret är helt beroende av vad man vill uppnå. Det handlar om vilken typ av samhälle man vill ha och då går det inte att hitta en lösning som gör alla nöjda.

Vad betyder flyktinginvandringen då för en välfärdsstat som Sverige?

– Om invandrarna gör ett högkvalificerat arbete där de får bra betalt är det självklart att Sverige skulle tjäna ordentligt på det. Sådana personer bidrar till att hålla igång ekonomin. Och de har höga löner som gör att de betalar mycket i skatt, vilket är viktigt när svenska befolkningen blir äldre.

Men George Borjas tror inte att detta blir det vanligaste, utan väntar sig att Sverige ställs inför problem:

– Ni måste inse att invandring inte är gratis. Om man vill ta emot många flyktingar för att det känns rätt, har detta ett pris som måste betalas. Man måste räkna med att det blir större ekonomiska skillnader inom det egna landet, liksom ökad press på de offentliga finanserna.



Ni måste inse att invandring inte är gratis. Om man vill ta emot många flyktingar har detta ett pris som måste betalas.

Det dröjer innan många av de nyanlända flyktingarna kommer i arbete, framhåller han. Och hela gruppens förvärvsfrekvens kan även senare väntas bli lägre än övriga befolkningens. Dessutom kommer de flesta att hamna i lågbetalda jobb, där de inte betalar särskilt mycket i skatt. Trots att ekonomin alltså växer till följd av invandring kan påfrestningar på välfärdsstaten uppstå.


Fakta. George Borjas

Foto: Eva Tedesjö

Professor i nationalekonomi vid Harvarduniversitetet, Kennedy School of Government, sedan 1995. Innan dess vid University of California i Santa Barbara och San Diego. Blev doktor i ekonomi 1975 vid Columbiauniversitetet i New York.

Är arbetsmarknadsekonom, med särskild inriktning på migration. Hans forskning bygger på ekonometri, där man använder avancerade statistiska metoder för att analysera ekonomiska samband.

Han har kallats USA:s ledande migrationsekonom av tidningarna Business Week och Wall Street Journal. Är författare till ett stort antal böcker och vetenskapliga artiklar i detta ämne. Hans slutsatser när det gäller invandringen är samtidigt kontroversiella och bestrids av andra forskare.

Född 1950 i Havanna, Kuba. Kom till USA som flykting 1962, sedan familjen hade drivits ut av Castroregimen.

– Flyktingarna har barn och själva blir de sjuka ibland eller råkar ut för arbetslöshet. De blir sedan gamla och har då rätt till vård som alla andra.

Trots denna ganska mörka beskrivning avråder George Borjas inte Sverige från fortsatt flyktinginvandring:

– Allt beror på vad man vill uppnå. Det är hedervärt att föra en humanitärt inriktad flyktingpolitik, men samtidigt gäller det att inse konsekvenserna av om denna linje drivs väldigt långt.

Man måste inse att goda gärningar inte är gratis, fastslår han. Det kostar att göra gott och då handlar det inte enbart om ett ekonomiskt pris. Det finns också kostnader som handlar om kultur och samhällets stabilitet – och de kan bli mycket höga.

Lyssna på George Borjas (13 sek)

– Som ekonomen Milton Friedman har sagt: det finns inga gratisluncher. Om ni vill bo i ett land med höga moraliska värden och vara helt öppna mot övriga världen, då kommer inte ert land se likadant ut om tio år. Ni måste välja och då finns ingen enkel lösning.

Vilka slutsatser kan man dra beträffande Europa och Sverige?

– Många av de problem som jag har beskrivit när det gäller USA är giltiga också för er. Att det i Europa handlar om flyktingar, snarare än om ekonomisk invandring, gör ingen avgörande skillnad – annat än att uppgiften kan bli ännu svårare.

Flyktingarna kommer därför att de känner sig tvungna att lämna något bakom sig, konstaterar George Borjas. De har tvingats fly och inte själva kunnat göra sina val. Många har traumatiska upplevelser bakom sig. Därför kan man räkna med att åtskilliga får svårt att finna sig till rätta i de mottagande länderna.

– Att det på kort tid kommer stora grupper från några länder kan också skapa problem när det gäller integrationen. Det kan då dröja längre innan de nyanlända lär sig mottagarlandets språk. Risken ökar för att det ska uppstå enklaver, där invandrare från ett visst land håller ihop och står emot omgivningens krav på anpassning.

Det får negativa följder för möjligheterna på arbetsmarknaden och därmed för invandrarnas möjligheter att bidra produktivt till ekonomin, menar George Borjas. Faran ökar för att de istället ska bli en långsiktig samhällskostnad.

Max Frisch. Foto: Alamy

Lyssna på George Borjas (17 sek)

Men kommer inte flyktingarna ändå att integreras, i likhet med tidigare invandrare?

Som svar ger George Borjas oss ett citat från den schweiziske författaren Max Frisch: “Vi ville ha arbetare, men fick människor i stället”.

– Vad som ofta förbises är ju att invandrarna är människor som kommer från en annan kulturell och social miljö. Tyskland har ännu inte lyckats integrera en del av den stora grupp som kom från Turkiet på 1960- och 1970-talet.

Det rör sig om uppkomsten av ny underklass som lever vid sidan om övriga samhället, framhåller George Borjas. Följden blir ökade spänningar, särskilt i de europeiska länder som har omfattande välfärdssystem. Man kan räkna med konflikter om hur kakan ska fördelas, liksom vilka som ska betala den.

– Så länge flyktingarna till Europa inte var särskilt många, uppfattades de inte som något problem. Det är tydligt att man håller på att passera en punkt där stabiliteten inte längre håller.

Samhället har alltså kommit i gungning till följd av invandringen, om man får tro George Borjas. Det gäller i Europa liksom i USA. I båda fallen anser han att man borde stanna upp och värdera konsekvenserna.

Finns inte ett moraliskt ansvar för oss i rika länder att ta emot flyktingar som är i nöd?

Lyssna på George Borjas (9 sek)

– Jag är ingen filosof. Jag oerhört tacksam för att USA gav mig chansen, men man hade lika gärna kunnat säga nej.

– Men det betyder inte att det går att göra likadant mot alla – eller att man ens bör försöka med det.

Alla länder måste behålla rätten att bevaka sina gränser, även om vissa anser att detta är omoraliskt, menar Borjas. Det handlar om att skydda det samhälle som har byggts upp under många generationer och att upprätthålla dess inre jämvikt.  Det är svårt att tala om moral när så stora värden står på spel som den politiska stabiliteten, den sociala sammanhållningen och den kulturella gemenskapen, sammanfattar George Borjas.

– Men samtidigt finns anledning att hjälpa människor. Jag känner personlig sympati för flyktingarna i deras svåra situation. Men som forskare måste jag hålla känslorna på avstånd och säga att här finns inga enkla val.

En artikel av

Text Marianne Björklund, Johan Schück
Foto Eva Tedesjö, Daniel Nantell

Så gjordes artikelserien

DN har träffat tre av världens främsta forskare inom området ekonomi och invandring.
Svenska forskare har hjälpt oss med urvalet.
Några kriterier har varit att forskarna är flitigt citerade i vetenskapliga artiklar och tongivande i analysen av flyktinginvandringens ekonomiska konsekvenser.
Vi har också önskat att de ska ge olika perspektiv och företräda flera uppfattningar.
En annan grund för urvalet var att träffa både forskare i USA, som har lång erfarenhet av invandring, och Europa där flyktingfrågan har kommit att stå i centrum.
Vid alla intervjuer har DN haft fyra medarbetare på plats: reportrarna Marianne Björklund och Johan Schück, stillbildsfotografen Eva Tedesjö och tv-fotografen Daniel Nantell.
Intervjuerna med de tre forskarna har gjorts vid de universitet i USA (Harvard och Rutgers) och Storbritannien (Essex) där de är verksamma.

Om reportrarna och fotograferna

marianne_rundMarianne Björklund är samhällsekonomisk reporter på Dagens Nyheter sedan 1997. Hon har varit korrespondent i Bryssel och London.
schuck_rundJohan Schück är samhällsekonomisk krönikör i DN sedan 1990. Belönades 2006 med Söderbergska journalistpriset i ekonomi och invald 2015 som ledamot i Ingenjörsvetenskapsakademien.
eva_rundEva Tedesjö är fotograf på DN sedan 2000. Hon arbetar med personporträtt och reportage och har tidigare vunnit första pris i Årets Bilds porträttklass.
daniel_rundDaniel Nantell är bildproducent och fotograf på DN.TV. Han har arbetat på DN sedan 1999, bland annat som bildredaktör.

Dela med dina vänner

Berättelsen i korthet