Okategoriserade-arkiv - DN Fokus
Kapitel

Ännu ett offer i Dutertes krig mot knarket

En ung man har skjutits ihjäl av maskerade män. Scenen upprepas varje dag i Manilas slum. DN:s fotograf Roger Turesson och reporter Torbjörn Petersson har följt presidenten Rodrigo Dutertes kampanj mot knarkare och misstänkta langare på plats i Filippinerna, och besökt landets mest ökända häkte – där fångarna är säkrare innanför än utanför murarna.

Dela med dina vänner


ETT SKOTT I NACKEN
Zoren Morales hade just börjat ett nytt liv. Det tog slut med ett skott som gick in i nacken och ut genom pannan. Han dödades på dagen ett år efter att Filippinernas president Rodrigo Duterte startade kriget mot knarket. En lokal tv-stations lampor lyser upp gränden när tvåbarnspappans kropp bärs ut.


MAMMA ZENAIDA
När de placerat Zoren Morales i en säck bär de ut honom och möts av förkrossade anhöriga och gälla skrik från modern Zenaida.
– Du måste sluta gråta, tänk på ditt hjärta, vädjar en syster till mamman när båren baxas in i skåpbilen.


DÖDSPATRULLERNA
Kriget mot knarket, utfört av polis men oftare av oidentifierade män och dödspatruller, fördöms av en stor del av omvärlden, men applåderas av många filippinare, varav de flesta bor långt från slummen. De säger att gatorna blivit säkrare. De menar att landet behöver en ledare som inte är rädd för hårda tag.


ÅTTA DAGAR TILL BEGRAVNINGEN
Ofta skiljer sig polisens version om händelseförloppet från det familj och grannar berättar.
Dagen efter anländer kistan till gränden där Zorens föräldrar bor. Begravningsfirmans män bär in krans, ljusstakar och sist kistan, som ska stå i hemmet fram till begravningen åtta dagar senare.


“HAN HADE BÖRJAT ETT NYTT LIV”
Familjen förnekar inte att Zoren hade varit missbrukare.
– Men vi såg ju hur han hade ändrat sig, upphört med drogerna och börjat ett nytt liv, så vi trodde han var säker här i Manila, säger mamman Morales. Han hade fått en uniform och skulle ha börjat jobba vid shoppinggallerian på måndag.
Vad som hände Zoren Morales kallas för utomrättslig avrättning. Det har till och med fått en förkortning: EJK (extra juridical killing).


ZORENS DOTTER
– Papa, papa! Det är ett förvirrande, förtvivlat ögonblick. Zorens treåriga dotter bärs ut av sin morfar. Nästa gång av sin mormor. Sedan av sin mamma. Treåringen vill hela tiden tillbaka in i rummet för att titta på sin pappa.


ÖVERFULLT HÄKTE
Inne i Quezon city jail, ett av Filippinernas mest överfulla häkten, finns det över 2 700 fångar på ett utrymme som byggdes för 800. Hettan dallrar den förmiddag vi gör ett besök. Luften är tung att andas. Det luktar svett och smuts. Celldörrarna står öppna och fångarna, som är klädda i gula t-tröjor, går fritt omkring innanför murarna.


DE TURAS OM ATT SOVA
Cellerna byggdes för 10–15 interner, men nu trängs mer än hundra personer i varje. Golvytan räcker inte för att alla ska sova samtidigt.
– Här finns många problem och vi är medvetna om dem, men vi gör vad vi kan av situationen efter att president Duterte beslöt att starta kriget mot droger, säger David Jambalos, chefsövervakare vid Quezon city jail.


2 700 FÅNGAR RÖR SIG FRITT
Celldörrarna står öppna och fångarna, som är klädda i gula t-tröjor, går fritt omkring innanför murarna. De står, sitter och ligger överallt i fängelset. Sjuttio procent av dem är misstänkta för narkotikabrott. En av de få platserna för aktivitet är ett litet gym med gammal utrustning.


UNDER BAR HIMMEL
På kvällarna lägger sig många på basketplanen under bar himmel för att sova. När regnsäsongen kommer måste de hitta andra ställen att tillbringa nätterna på.
På morgnarna är det väckning halv sex. Därefter flaggresningsceremoni och morgonbön. En ed svärs till nationen.


TRYGGHET BAKOM MURARNA
Men det är inte alla som längtar bort från infernot i Quezon city jail. President Dutertes kampanj mot drogerna betyder att vissa fångar ser det som en välgärning att vara inlåst.
Därmed skyddas de från polis och dödspatruller som härjar utanför murarna.

Foto Roger Turesson
Text Torbjörn Petersson